emeliiefors

redan första gången jag tänkte meningen "jag ska skaffa blogg" har jag sett nån slags fin bild framför mig där jag har en vit, kanske blommig design. där jag använder ord som fin, underbar och fantastisk. där jag lägger upp fina sommarbilder på bruna glada tjejer i sommriga klänningar och killar med upprullade byxben.
förstår ni på ett ungefär? 
men så kikade jag igenom min blogg.. den är leopard mönstrad till att börja med, jag skriver aldrig ord som fantastisk eller underbart och jag förmedlar inte alls den är lilla "gulliga" känslan...
men så plötsligt, just i den här sekunden, börjar jag att skratta! det är ju inte jag för 5 öre! jag klär mig i leopardmönstrade kläder, jag avskyr blommigt, tycker folk som säger att saker är "fantastiskt" är överdrivna och ja.. jag svär. vrf skulle jag vilja ha en sån blogg?
om jag skulle ha en sån blogg, folk skulle läsa den, och sedan träffa mig, skulle det vara som att upptäcka att den coola killen med färgglada kepsar och en snygg skateboard lyssnar på vikingarna.  

jag får helt enkelt hålla mig till att läsa de blommiga bloggarna!

passar på att slänga in en riktigt bra låt!

öppnar ögonen för att kolla att det är sant.. jo, han ligger kvar där med armen om mig. världens bästa kille ligger och håller om mig! känner hur hans huvud blir tyngre och tyngre mot mitt för varje andetag han tar, jag ler mitt bredaste leende rakt in i den vita väggen. nöjd tjej är den enda tanken jag får fram, nöööjd tjej! den första snarkningen i mitt öra kommer från ingenstans, han sover. han sover verkligen! jag måste le igen, men kämpar emot. "fan jag kan ju inte ligga här och le för mig själv". sluter ögonen och känner efter riktigt riktigt noga, "hitta något fel emelie, hitta felet med honom" det går fem sekunder sen inser jag att det är lönlöst". kryper ihop under den trygga armen som att det vore nån millimeter emellan oss, lyssnar till dom djupa andetagen och somnar.