tonårshormoner, hoppas jag

tonårshormoner, finns det något värre.
att vara glad, sur, arg och likgiltig på samma gång. 
eller är det bara jag kanske?

har i alla fall pratat om saken med kvinnan med svaren, emilia.
allt som krävs är en kväll på oscars och sen är jag redo att lätta mitt hjärta.
jävla periodare är vad jag är!

hon kom i alla fall med kloka svar, men när jag försökte tillämpa detta i praktiken sket det sig.
rejält. nu känner jag mig som ett svin, fast det inte ens är mitt fel, fast jag inte ens känner.

lite lagom förvirrad, men vad skulle jag annars syselsätta mig med en dag som denna?


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0