Bildligt talat
Hej mina kära vänner!
Ibland kan det ju vara svårt att ta sig igenom ungdomen, man blir förvirrad, gör konstiga saker, skrattar åt sånt som är förbjudet och gråter åt sånt man egentligen borde skratta åt. Man springer på fina och fula människor, och ibland dom man tycker om. Den bästa påspringningen jag har gjort är nog Sara, hon tycker som jag (alltså säger det jag vill höra) är jävligt snygg och är lika fuckad i huvudet som jag. Killar där emot är lite trixigare, dom springer man sällan på, men när man väl gör det springer man oftast på dom i stora klumpar. Som om alla killar bestämt sig för att gå ut och springa exakt samtidigt.. Men hur det än är kommer man så småningom att ledsna på att springa runt med alla dessa killar och bestämma sig för ta med sig en in genom porten, och då är det jävligt viktigt att hall-lampan fungerar så att man hinner ta sig en ordentlig titt innan dörren går igen och det är för sent.
Vad menar jag nu med detta? Ingenting alls egentligen, men det är värt att tänka på!
Godnatt
